29 Jun Rättsligt ställningstagande från IMY om undantaget för journalistiska ändamål!
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) publicerade den 22 juni 2022 ett rättsligt ställningstagande (dnr IMYRS 2022:2) avseende det undantag för journalistiska ändamål som återfinns i 1 kap. 7 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Genom det rättsliga ställningstagandet klargör IMY hur undantaget ska tolkas, i syfte att tydliggöra dess tillämpningsområdet.
Det följer av art. 85 i dataskyddsförordningen att EU:s medlemsstater är skyldiga att genom nationell lag förena rätten till personlig integritet med rätten till yttrande- och informationsfrihet, inbegripet behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål, eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. I Sverige har så gjorts genom regleringen i 1 kap. 7 § dataskyddslagen, vari det stadgas att merparten av bestämmelserna i dataskyddsförordningen, samt i dataskyddslagen, inte äger tillämpning vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål.
Vad gäller undantagets tillämpningsområde konstaterar IMY att begreppet journalistiska ändamål ska ges en vid tolkning, med hänsyn till vikten av yttrandefrihet i ett demokratiskt samhälle. Begreppet ska inte begränsa sig till att avse yrkesmässig journalistisk verksamhet, utan omfattar all verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, oberoende av genom vilket medium så sker. Detta innebär däremot inte att begreppet ska ges en sådan innebörd att det omfattar all behandling av personuppgifter som innebär att personuppgifter görs tillgängliga på internet. Exempelvis har en sökmotorleverantörs behandling av personuppgifter genom tillhandahållandet av sökmotor inte ansetts omfattas (EU-domstolens dom C-131/12). Inte heller omfattas i regel publicering av personuppgifter av rent privat karaktär, oberoende av om det sker inom ramen för ett sammanhang som i övrigt har ett journalistiskt ändamål. Detta innebär emellertid inte att publicering av texter som innehåller kränkande eller nedvärderande uppgifter alltid faller utanför undantagets tillämpningsområde, tvärtom anses rätten att framföra sådana åsikter vara ett normalt inslag i den kritiska samhällsdebatten, och därmed en viktig del av yttrandefriheten (NJA 2001 s. 409). Det krävs således en bedömning i det enskilda fallet vad gäller tillämpligheten av undantaget för journalistiska ändamål.
Enligt den tidigare lydelsen av undantaget för journalistiska ändamål (se § 7 personuppgiftslagen (1998:204)) krävdes det att behandlingen ”uteslutande” skedde för journalistiska ändamål. Även om rekvisitet ”uteslutande” inte längre återfinns i undantagets lydelse har det rått viss förvirring över dess tillämplighet. Enligt IMY bör undantaget, tills vidare, tolkas i enlighet med bestämmelsens ordalydelse, vilket innebär att behandlingen inte ”uteslutande” behöver ske för journalistiska ändamål.
IMY yttrar sig dessutom om huruvida undantaget för journalistiska ändamål kan vara tillämpligt när det finns andra parallella ändamål med behandlingen av personuppgifter. IMY konstaterar att så kan vara fallet, men att det förutsätter att det journalistiska ändamålet är av överordnad betydelse i förhållande till de andra parallella ändamålen.
För frågor relaterade till undantaget för journalistiska ändamål, eller dataskydd i övrigt, välkommen att kontakta oss på Wikström & Partners Advokatbyrå!