11 jul Wikström & Partners önskar Trevlig Sommar – med några intressanta AI-rättsfall!
Tid för läsning på ett sommarlugnt kontor eller semesterläsning i hängmattan? Här kommer några intressanta rättsfall från första halvåret av 2025 med en önskan från oss på Wikström & Partners om en riktigt härlig sommar.
EU-domstolen, Like Company v. Google Ireland Limited
En begäran om förhandsavgörande i mål C-250/25[1] har den 3 april 2025 av domstol i Budapest hänskjutits till EU-domstolen för tolkning av EU-direktiv i fråga avseende LLM-baserade AI-chattbots genererade outputs och upphovsrätt. Parterna i målet är tidningsutgivaren Like Company och Google Ireland Limited med sin AI-chattbot Gemini (f.d. Bard).
Målet gäller tolkning av Infosoc-direktivets[2] art. 2 om rätten till mångfaldigande och art. 3.2 om tillgängliggörande för och överföring till allmänheten, samt DSM-direktivets[3] art. 4 avseende inskränkning i upphovsrätten för text- och datautvinning och art. 15.1 om skydd för presspublikationer.
Bakgrunden till målet är att Like Company i en av sina skyddade presspublikationer online publicerat en artikel om en välkänd ungersk sångare, med hänvisning till andra presspublikationer av tidningsutgivaren om sångaren. En användare har vid ett senare tillfälle till Gemini genom en detaljerad prompt frågat efter en sammanfattning på en specifik artikel om sångaren i vald presspublikation, varvid AI-chattboten besvarade denne genom att generera ett utförligt svar med en sammanfattning av information som fanns i Like Companys medier.
Fyra frågor har hänskjutits till EU-domstolen som berör (1) huruvida det utgör en överföring till allmänheten när svar från en AI-chattbot visar text som delvis är identisk med skyddat innehåll på tidningsutgivarens webbplats, (2) om chattbotens inlärningsprocess utgör ett mångfaldigande och (3) om ett sådant mångfaldigande då omfattas av undantaget för text- och datautvinning samt (4) huruvida det utgör ett mångfaldigande från chattbot-leverantörens sida när AI-chattboten genererar svar som helt eller delvis visar innehåll i presspublikation på grundval av en användares instruktion som överensstämmer med eller hänvisar till text i en presspublikation.
Rättsfallet lyfter intressanta frågor om hur skyddade presspublikationer kan göras tillgängliga för nästan vem som helst genom att en användare kan fråga en AI-chattbot efter specifika artiklar som normalt är bakom betalväggar eller liknande samt vem som då ansvarar för att AI genererar och återskapar text från sådana presspublikationer. EU-domstolens avgörande i målet kan även få betydelse kring hur företag bör ställa sig till att träna AI på skyddat material såsom presspublikationer som har skrapats från webben. För närvarande har endast ett arbetsdokument upprättats som redogör för begäran om förhandsavgörande och det kan dröja ett tag innan domstolen kan komma att meddela en dom i målet.
U.S. District Court, Northern District of California, Anthropic & Meta
Anthropic[4] har tillåtits att träna sin AI-modell Claude på upphovsrättsligt skyddade böcker i enlighet med den amerikanska upphovsrättsliga principen om ”fair use”. Domstolen bedömde bland annat att Anthropics användning av böckerna var transformativt genom att använda verken för att träna en stor AI-modell för att generera ny text och täcktes därför av principen. Det noterades att användningen förutsätter att fysiska böcker köps in legalt och digitaliseras av Anthropic själva och därefter kan kopiorna användas för att träna AI-modellen. Användningen kan då tillåtas eftersom de fysiska exemplaren förstörs efter att de digitaliseras och används därefter enbart för att träna AI-modellen och inte för vidaredistribution. Domstolen konstaterade dock att Anthropic också använt sig av piratkopierade böcker för att träna sin AI, genom att dels spara kopiorna i ett centralt bibliotek, vilket inte ansågs tillåtet.
Likväl har ett liknande beslut tagits bara några dagar i anslutning till nyssnämnda mål, vari Meta[5] tillåtits att träna sin AI-modell Llama på upphovsrättsligt skyddade böcker, även där med stöd av principen om ”fair use”. Emellertid bedömde domstolen främst att användningen utgjorde fair use då författarna inte kunde presentera tillräckliga bevis på att användningen medförde skada på marknaden för originalverken. Skada hade exempelvis kunnat uppstå om de AI-genererade outputs visades konkurrera med böckerna på marknaden.
Det amerikanska regelverket skiljer sig från svensk rätt och då vi inte har en motsvarande princip till fair use i den svenska upphovsrättslagen. Rättsfallen är emellertid spännande att belysa då målen tar upp upphovsrättsliga frågor i förhållande till AI och ger en inblick i hur dessa bör tolkas utifrån aktuella rättsregler.
Christina Wikström Anton Karlsson Karin Tilly
Advokat & Managing Partner Senior biträdande jurist Biträdande jurist
christina@wikstrompartners.se anton@wikstrompartners.se karin@wikstrompartners.se
+46 70 691 68 00 +46 70 148 00 09 +46 70 148 50 60
[1] https://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?num=C-250/25.
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (”Infosoc-direktivet”).
[3] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (”DSM-direktivet”).
[4] Anthropic PBC v. Andrea Bartz, Charles Graeber & Kirk Wallace Johnson (2025-06-23).
[5] Meta Platforms Inc. v. Richard Kadrey, et al. (2025-06-25).